Hem2024-03-24T13:30:42+01:00

Duktiga väsen som startat eget

Överraskning! Jag och mina ständiga samarbetspartner Add Gender har en påskpresent till dig. Det är en fotoutställning. För första gången publicerad digitalt i sin helhet…

Stötta manligt företagande

Du kan även klicka på fliken ”Stötta manligt företagande” i menyraden, där den från och med nu kommer att ligga för allmän beskådan.

Det var för exakt två år sedan jag fotade och intervjuade företagarmän på uppdrag av Add Gender. Sedan dess har utställningen haft ett antal olika vernissage och visats på mässor, kontor, konferenser, ateljéer och i hotellobbys i hela Sverige. Den har hängt i Karlstad, Gävle, Enköping, Skellefteå, Hedemora, Sandviken, Västerås, Stockholm och Göteborg. Den finns nu upptryckt i sju exemplar. (”En till, tack!” brukar jag skriva till räven på mitt tryckeri.) Tre ex som jag och Add Gender hyr ut, fyra som ägs av Region Gävleborg, Hedemora Näringsliv, ABF Norra Stor-Stockholm och Region Värmland.

Titeln Stötta manligt företagande har stuckit i en del ögon. (”Jaha, Stötta. Inte Störta?”) Och visst, att vilja stötta manligt företagande borde helt klart sticka i logikens hjärnhalva med tanke på att andelen företag som drivs av kvinnor utgör cirka 23-29% av alla företag. Myndigheten Tillväxtverket satsar, med allt rätt, på att lyfta fram kvinnliga, inte manliga, företagarförebilder och samla ihop statistik och ambassadörer för kvinnors företagande inom projektet Främja kvinnors företagande. Men vad Pernilla Alexandersson och Jenny Claesson på Add Gender ville att jag skulle titta närmare på – och ta fram en motbild till – är hur de här satsningarna egentligen ser ut. Enligt deras erfarenhet: ganska stereotypa. Kanske lite väl… gulliga.

För att fatta vad de menade satte jag mig och bildgooglade lite på ”kvinnor” + ”företagare” i olika kombinationer och kunde snabbt fylla en mapp med sånt här:

fkf_sprallmaffian

Tjohoooo! Det är kul att vara kvinnlig företagare!

fkf_himmel

Fuck you, Gud! Nu innehar jag f-skattsedel! Woooooooo!

fkf_boxarhandskar

Nu jävlar ska jag få saker gjorda. (Och ut en ny dator på försäkringen?)

fkf_ingaproblem

Det är lätt att vara kvinnlig företagare. Inga problem. Vadå?

fkf_pengahanterande

Man måste bara kunna hantera pengar.

fkf_handskak

Och skaka hand, måste man kunna. (Skriv upp!)

fkf_mobbar

”Var är du någonstans?” ”Nä, mitt i entreprenörsdjungeln med min nya MOBILTELEFON. Durå?”

fkf_mediterar

… ???

Nu skulle man ju kunna påpeka att de flesta bilderna ovan är bildbanksbilder, och alla som jobbat som redigerare/formgivare vet att bildbanksbilder (stock photos på engelska) är lite av en annan värld. Att de gärna frossar loss totalt i stereotyper och tenderar att vara stört glättpelliga. ”Stock photo-branschen behöver personer som vågar säga nej”, som Anna Sahlin på Twitter skrev när hon delade den här bilden:

vadihelvete

NEJ. Aldrig i mitt skitliv. NEJ!

Men det är inte bara folk i stock photo-branschen som går vilse i klyschland och kommer ut på andra sidan med klackskor, läppstift, cupcakes och andra stereotypt feminina markörer när det kommer till kvinnor och företagande. Det här är, tyvärr, omslaget till Tillväxtverkets egna handbok för kvinnliga företagare, Betydelsefulla möten: Nu är det dags! (pdf):

klockanebusiness

Ser ni vad det föreställer? Yup. En klocka av handväskor. Har du ingen handväska? Då är du ingen kvinna! Och inte företagare heller. Och handväskklockan är tio i tolv, så du är dessutom SEN.

Tittar vi på insidan av Tillväxtverkets handbok hittar vi peppande budskap som dessa:

unikdu

Åh. Tack.

litemaniskt

Okej, lite maniskt. Men tack.

Vi hittar även företagarporträtt som ser ut så här:

storastrategenTjoflöjt! En marknadsföringsstrateg.

envd

Heysan hey, sin egen chef.

helgonet

”Ängeln”, kallar jag den här posen. Mycket sällsynt bland förevigade manliga chefer.

skallhanden

En skalle på en hand? Den här posen kändes ovanligt konstlad till och med för att vara konstruerad åt en kvinnlig företagare.

klyschornasklyscha

Och så klyschornas klyscha. Labbarna på höfterna.

I Tillväxtverkets handbok tittar kvinnorna in i kameran och ler på 35 av porträtten. I sex av dem kommer företagarna undan med att inte tydligt le. En av dem har blick för något annat än kameralinsen/betraktaren.

Och hur typiskt/illa är inte det här? Jo, Tillväxtverket har själva gett ut rapporten om det (i mars 2012). Den heter Sminkad superhjältinna eller leende lagomföretagare? (pdf) och är skriven av Åsa Kroon Lundell, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet.

sminkadesuper

I sin studie tittar Åsa Kroon Lundell på mediebilden av företagarkvinnan i svensk press, både i ord och bild. Hon gör nedslag 2001 och 2011 i tidningar som Entreprenör, SvD, DN, Dagens Industri och Veckans Affärer och konstaterar att även när tidningar gör sitt bästa för att inte blåsa upp kvinnliga företagares kön i text, reduceras de ändå ständigt till ”den söta flickan” eller ”den snygga modellen” i bild.

Kvinnliga företagare lyfts ut ur sina professionella miljöer, sminkas, styljas och poseras som leende, tindrande, betraktarinbjudande objekt. Företagarmän presenteras däremot distanserat och nonchalant tittande mot kameran eller tittande bort, upptagna med att göra någonting (= aktivitet) och att inte le, eftersom det vore att ”ge intryck av ett mer ’jämlikt förhållande’ mellan betraktare och fotoobjekt”. Ofta får de faktiskt också, till skillnad från de kvinnliga företagarna, posera med sin produkt.

bubblarenivakuumetmedproduktensin

Till vänster: inte grundaren av ett såpbubbelföretag (dock grundare av Nanny.nu, så lite relaterat). Till höger: öh, inte maffiabossar.

Särskilt facktidningen Entreprenör får sig en fet professorskänga av Åsa Kroon Lundells rapport, för sitt sätt att – 2011 – underminera kvinnliga företagare med vinklar och rubriker som ”inte längre pappas flicka” och ”arvtagerskan”, och beskrivningar av dem som om de vore mirakulösa – nästan fiktiva – främmande fåglar som lämnat hemmets trygga sfär och mot alla odds tagit sig in i en hård, mansdominerad värld.

honvisadedem

Läs inledningen till artikeln. ”Det låter precis som Pippi Långstrump, men hon heter faktiskt Cecilia Hertz och finns på riktigt.”

TA DINA ÅKSJUKETABLETTER, REPORTERN! HON FINNS PÅ RIKTIGT!

Jag vet inte om det blir mer patriarkalt ängsligt än när en kvinnlig chef som har ett företag med en omsättning på 1,3 miljarder och 1000 anställda under sig (Marianne Nilsson, koncernchef på truckföretaget Atlet) beskrivs som ”flickan som absolut inte skulle gå i pappas fotspår” (i DN, förvisso 2001). Det blir så väldigt ironiskt när företagarna själva avfärdar att kön skulle ha något som helst med ledarskap att göra, medan ingresserna och bilderna liksom har andra planer för dem.

kroonlundellochslutsats
Här presenterar Åsa Kroon Lundell rapporten (vimeo). Det följer ett panelsamtal där Entreprenörs chefredaktör Nicklas Mattsson, med flera, får bemöta analysen.

Nu kom den här rapporten som sagt 2012, ett år efter att jag fotograferade mina män. Men spåret vi var inne på med Stötta manligt företagande var att göra det tidningar som Entreprenör gör med kvinnliga företagare. Att behandla dem som udda, onormala figurer som trotsat sin natur och gett sig in i det fyrkantiga företagarhålet. Bara genom att inleda med frågan ”hur funkar det för dig att vara man och företagare?” så gjorde jag dem till något som de aldrig fått vara tidigare. Ett kön.

Jag såg till att fotografera företagarmännen enligt normen för hur kvinnliga företagare porträtteras (specad ovan), helt enkelt. Och under intervjuerna frågade jag dem om deras livspussel, eftersom kvinnliga företagare ofta får frågor i stil med ”hur kommer du att göra med firman nu när du skaffat barn?” (Lägga ner? Som om det bara vore en hobby.) Jag såg också till att sticka in peppande visdomsord här och där på slumpvalda ställen (tagna direkt ur Betydelsefulla möten: Nu är det dags!, kan jag outa). För egentligen. Om man kollar på siffror från Statistiska centralbyrån ser man att:

1. Mäns företag går oftare i konkurs

2. Män skadar sig oftare på jobbet så att de dör

Så… vilka är det egentligen som behöver bli puttinuttade med?

Det mest överraskande med intervjuerna till Stötta manligt företagande var att den die hard-attityden, som kan anas i statistiken, faktiskt finns på riktigt, bland företagare som i andetaget före lät som att de faktiskt hade koll på hur man tar hand om sig själv.

I slutänden kan man ju vända på det och fråga sig vilka ideal vi egentligen vill ha. Kan sättet framgångsrika män porträtteras på i media – utan att visa minsta känsloyttring – hänga ihop med att män hellre störtar och dör än att be om hjälp? Kan man bli bättre på att ta hand om sig själv – och i förlängningen andra – genom att våga vårda en betraktare lika varmt, öppet och inbjudande som man skulle vilja bli vårdad själv?

Ta en titt på Caxton, Niklas, Daniel, Micael, Sanny och Lasse och säg vad du tycker.

Tack för dem!

Läs också Pernilla Alexandersson på Add Genders version av hur utställningen kom till, varför den är viktig och om roliga reaktioner på den: Inget aprilskämt

PS. Om du befinner dig i Gävleborg eller Värmland kan du just nu se Stötta manligt företagande på Sandbacka Park i Sandviken eller på Almi i Karlstad. Hör av er till Region Gävleborg eller Region Värmland för mer information.

PS 2. Det här inlägget är alltså INTE ett aprilskämt. Och ingen av bilderna i det heller, dessvärre.

By |1 april, 2013|Categories: Genusanalys, Genusfail, Stötta manligt företagande|14 Comments

Vems är kalsongerna?

Ett till exempel på ett queert läckage, som du hemskt gärna får hjälpa mig att tolka…

kalsonggrattis

Jag stirrade länge på den här annonsen, med huvudet på sned. Så där så att andra på tunnelbanevagnen också började stirra. (Ägda.)

Vad är det vi ser?

Jag ser en man som står på knä med en ask strumpor och kalsonger utsträckt till en person som öppnat sin dörr för honom. Han står i friarställning. En bukett röda blommor ligger på golvet. Han har tagit på sig röda strumpor, dagen till ära, matchande de han ger bort. (Matchande träningsoveraller nästa?) Personen han friar till – med strumpor och kalsonger istället för en ring (eller med kalsonger som omslagspapper till ringen?) – får man inte se.

Så… Min spontana tolkning är: Bra jobbat, Grosshandlarn! Ni har gjort det försvinnande få företag vågar göra, nämligen att bryta mot heteronormen (det osynliggörande och ofta utfrysande för givet-tagandet att alla är permanent heterosexuella och har en könsidentitet som linjerar med biokroppen och kläder som matchar).

Inte illa för ett företag som brukar fylla tunnelbanevagnarna med tidlösa mördare.

terminatorichinos

Och som nu inte alls ser hetero ut, så klart. Queerläckage har den effekten. Har man väl hittat en läcka så känns allt – hela historien, sidorna i dagstidningen, rummet med väggarna du trodde var av vanilj – plötsligt queerfuktigt och böjbart.

Sedan funderade jag ett varv till. Tyvärr. Jag tänkte att det måste vara jag som missförstår bilden. Ett företag som konkurrerar med Dressman och Brothers – skulle de verkligen marknadsföra homosexualitet? Nej, det måste föreställa en heterosexuell man som friar till en kvinna genom att ge henne ett par rena kalsonger att ha på honom. ”Kolla, rena kallingar! Om du gifter mig med dig så lovar jag att ha på mig dessa och bara dessa! Aldrig mer några smutsiga, schletna äckelkallinger, promise!” (Eh. Och när de blir smutsiga? ”Fasen, Tomas, tänkte inte på det! Retreat!”)

Men det vore ju tråkigt av mig att tolka bilden så. (Och fördomsfullt. RSFL Ungdom kör en bra workshop som går ut på att man skriver upp ”kvinnligt” och ”manligt” på en whiteboard, sedan får deltagarna ösa ur sig vad de associerar till de orden. Ganska snart dyker ord om hygien och renlighet upp.)

Dessutom skulle jag ju ägna mig åt något slags heteroläckage, om jag insisterar på att hitta dolda tecken på smygheterosexualitet, när det är ganska rättfram att en kalsonggåva förmodligen är tänkt att vara till en… Ungefär här hejdade jag mig och insåg att jag missat ytterligare en dimension.

Behöver man vara en man för att ha på sig kalsonger?

Nej.

Där osynliggjorde jag en hel fjäder av transpersoner och personer med fitta som för den sakens skull inte nödvändigtvis vill ha trosor på sig. Det skulle kunna vara en person som identifierar sig som kvinna men klär sig ”manskläder”. Det skulle kunna vara en person som varken identifierar sig som kvinna eller man men föredrar ”manskläder”. Det skulle kunna vara någon som är genderqueer och inte håller med om att kalsonger måste vara ”manskläder” eller att underbyxor som ser ut så (inte för att vi faktiskt får se dem i annonsen) måste kallas just kalsonger och få lingvistisk buljongsmak av snopp.

Det skulle kunna vara en transman (kvinna till man-transsexuell). Även om jag med ”man” inte uteslöt den möjligheten, så synliggjorde jag den nog inte heller, vilket jag tror måste göras aktivt med tanke på hur många olika möjligheter heteronormen övermäktigt tränger bort i medias sällan tvetydiga genusrepresentationer.

jamesdarling
James Darling, transman, porrstjärna och kalsongägare.

goodyngreen
Kalsongstund, fotad av Goodyn Green, co-grundare av Bend Over Magazine.

Förresten kan vi ens vara säker på att personen på knä i Grosshandlarns annons verkligen är en man, eller hur? Det kan ju vara en person som ärvt sin mammas stora händer. (Ägd.)

Sedan finns det ju så klart företag som inte bankar runt busken utan rakt av bryter mot heteronormen och visar att de bryr sig om alla sina kunder oavsett sexuell läggning.

En varm applåd för… Ving! (Tack för tipset, Midsommarregn.)

Vingrules

Helt fantastiskt att resebyrån Ving går ut med helsidesannonser där chartersemestrande romantiska par får vara annat än hetero. Nu hade de så klart ett par annonser som vände sig till heterocommunityt också, och det skulle så klart kunna vara så att en av personerna är en långhårig kille som ärvt sin pappas spädhet. Men då tror jag att vi återigen är ute och letar efter heteroläckage. Vilket, när jag tänker efter, är ganska queer.

Så. Nu vill jag veta. Hur tolkar du kalsongbilden från Grosshandlarn? Har jag missat något jätteuppenbart, är det inte alls en intresssant bild? Är den ännu intressantare än jag trott? Finns det ännu öppnare sätt att se på den? Jag skulle gärna höra din analys.

Mina hotpants till den som ger mig en å fan.

By |14 mars, 2013|Categories: Bra genusfoto, Genusanalys|27 Comments

Fiskporrsagoslut och min tv-debut

Okej. Jag har inte hört något mer från Danmarks ledande fiskeblaska. Det har inte kommit någon faktura. Jag tror att jag kanske kan andas ut och förklara mig klar med fiskporren.

Men debatten om fiskepigorne lever vidare, exakt där den borde. Bland sportfiskare. Här kan du läsa en initierad debattartikel skriven av en fiskefotograf och ”manlig fiskeidiot”, som även intervjuat tre sportfiskande kvinnor om deras syn på hur ”kvinnliga fiskeidioter” framställs på bild. ”När jag först hörde talas om fiskepigorna så hamnade jag i någon slags chocktillstånd”, säger bland andra flugfisketokiga Therese Lundin från Norrbotten. Och Dan Forsberg skriver själv: ”Tomas blogginlägg om ’fiskporren’ slog ner som en spikbomb i min fotografiska fiskesjäl.”

Dan Forsberg säger att han räknar med att få ha på sig en hockeyhjälm på nästa sportfiskemässa. Men jag undrar jag. Jag tycker att det verkar som att finns likasinnade i fiskelägret. Åtminstone kan man skönja ett par såna strömningar i kommentarsfältet till den här artikeln i NSD:

nsdfiskeprofil

En som är kritisk till det här sättet att porträttera en kvinnlig fiskeidiot på:

”Gunnar, han menar ungefär så här: Om man för ovanlighetens skull skriver om en kvinnlig sportfiskare, varför måste man då fota henne ovanifrån med en pinne i munnen? Mycket märkligt att NSD väljer en sådan bild. Hade ni valt en likadan på en man?

Pripps”

En som är okritisk:

”Hur kan denna bild jämföras med porr? När det handlar om en tjejs fiske intresse? Eller förlåt mig en hen är det ju nu där tiden..
När jag å några vänner poserade nakna vid laxfiske, så var det inga problem alls.
Då var vi både fulla och nakna i grupp.
Men vi är ju killar, fast henar är väl det sanna ordet..

Hoppas musky fisket blir grymt!
Skit fiske

Må gott/Mattias”

Om du blir sugen på att själv dyka in i debatten när du läser det här – tveka inte. Personligen håller jag mig nog lite på avstånd. Jag trodde att jag skulle skriva ett inlägg om fiskporren. Lite känner jag att jag det finns lite större fiskar att steka. Som till exempel… Danmark.

Tv-debut

Ja, missade du mig förresten i Go’kväll på SVT1 för ett par veckor sedan? Lätt hänt. Avsnittet (som sändes 29/1) kryllar av hundar, skidåkare och stetchande människor, men från och med 34:50 diskuteras mitt arbete (och tänk, inte ett ord om fiskporr).

gefoisvteve

gefoitv

Anahita Ghazinezam plockade upp mig i sin nyhetsspaning och visade ett par bilder från min blogg (bilden av tidningarna mama och PAPPA omslag vid omslag och en bild jag inte ens hunnit publicera än men vidarebefordrade till henne). Jag gillar hennes inledande anekdot om barnet som lärt sig om ”genusbarnet” under jullovet.

Fisk & Fri fick även vara med i svensk teve. De blev nominerade till… inte veckans svensk, i TV4:s Veckans svensk.

fiskogfribakomnominerade

Rättelse, dock. ”Det här har pågått i två år.” Fem år. Since 2007, baby.

Nu slank jag dit ändå. Aja.

Tack för mig!

PS. En vacker dag kommer säkert strömmen av funnen och hemmagjord fisklööv även att sina till min mail.

fiskgifte

Eeeeh… tack, Cia Eriksson.

Uppdatering: Okej, det här måste också nämnas. Nyheten om fiskporren nådde ända till AUSTRALIEN. Läs texten på sajten The Vine här. Utdrag: ”Thank you, Tomas Gunnarsson, for standing up to the scourge of Denmark’s proud, below-sea-level traditions and declaring that the ’fish girl’ section of Danish fishing magazine Fisk & Fri objectifies women and, for that matter, fish.”

By |17 februari, 2013|Categories: Fiskporr, Media|12 Comments

Genusfotograf rasar mot svensk tecknad fiskporr

OBS: Det här är en rekonstruktion. Fisk & Fri ville inte att jag skulle använda deras fiskporr. Så jag beställde min egen. Nu, tre dagar senare, har jag kunnat laga mitt inlägg med hjälp av era makalöst kreativa, roliga och bedårande alster.

Plötsligt känns det inte lika illa att jag fick mitt blogginlägg censurerat. Skyddet för bildkritik på nätet måste så klart fortfarande bli starkt (befintligt, till att börja med). Men jag hade inte velat vara utan en enda av bilderna ni skickat mig. TACK. Ni har tagit fiskporr och skapat fiskKONST.

Fisk & Fri ska också ha ett tack, tycker jag. För att de kittlade våra fantasier. Den manliga blicken har aldrig varit naknare och mer ägd än i bilderna nedan.

Motstånd när det är som snyggast.

PS. Kom ihåg att den svidande kritiken inte är riktad till er som ritat. Till er finns bara kärlek.

Okej, VARNING. Jag är ganska säker på att bilderna i det här inlägget skulle kunna orsaka mardrömmar. Jag föreslår att du kollar på dem i sällskap med någon annan eller ser till att du har någon att prata med efter att du sett dem.

De skulle egentligen vara i slutet av mitt förra inlägg, i min kvartalskollektion genusvrak, men jag insåg att de var värda ett eget inlägg. Att de skulle vara lite svåra att ta in som en parentes.

Vilat upp människosynen lite sen sist? Bra. För jag behöver dela med mig av bördan av att ha sett det här. Vad man får se om man nystar lite i ett helvetes genusbottennapp.

x01 Matilda K Arvidsson

 Av Matilda Arvidsson (inspiration: Bild 1)

Fisk & Fri, ”Magasinet för lustfiskare”, som på sitt oktoberomslag skildrar en kvinna som tar en rovfisk i natten.

Ni verkade inte hålla med mig om att det var sista kvartalet 2012:s gräsligaste genustänk i bild (utan lutade mer åt bild 3).

Då kan jag avslöja att jag vägde in det här:

myvingrensfriafiskflicka

Av My Vingren (inspiration: Bild 2)

Veckans fiskarflicka vecka 17, 2012, Fisk & Fri

03-Torbjorn-Ingvarsson

Av Torbjörn Ingvarsson (inspiration: Bild 3)

Veckans fiskarflicka vecka 39, 2010, Fisk & Fri

04 Matilda Flodin

Av Matilda Flodin (inspiration: Bild 4)

Veckans fiskarflicka vecka 7, 2009, Fisk & Fri

05 Jack Werner

Av Jack Werner (inspiration: Bild 5 egentligen Bild 17: missförstånd)

Veckans fiskarflicka vecka 7, 2008, Fisk & Fri

Japp. Det här är precis vad det ser ut som. Liksom den danska kvällstidningen Ekstra Bladet, som har en ny ”sidan 9-flicka” varje dag på sin sajt (varav en i månaden tar examen och får vara med i papperstidningen), har Fisk & Fri sin Ugens fiskepige (veckans fiskarflicka/fiskflicka/fisk/flicka). Från och med december 2007. Varje vecka. Kvinnor till fisken, fisk till kvinnorna, ketchup till gröten, ketchup på glassen.

”Fast fiskebilden är ju en pinup-bild. Termen ”fiskepiger” refererar ju till nakenbilder, så det är ju inte konstigare med fiskebilden än vad det är med ett playboy-omslag”, invände signaturen Johan i en kommentar till min kritik av Fisk & Fris omslag.

”Inte sagt att det är bra, men det är inte lika sjukt som man kan tycka om man tänker på det som ett rent fisketidningsomslag.”

1. Kolla in Fisk & Fris hemsida. De är en vanlig (”ren”) fisketidning. Om man får tro deras sidhuvud till och med…

danmarksledandefiskeblaska

Danmarks ledande fiskeblaska.

Det är en helt normal fisketidning full av tips om fiskeplatser, fiskeredskap och fiskbilder som vi är vana att se dem:

06 Anja Glammuttan Lanne

Av Anja Lanne (inspiration: Bild 6)

Upphetsade män, som trots sin upphetsning har en asexuell relation till den stackars tilltygade kroppen de visar upp.

Nu tycker jag personligen att såna här bilder är brutala nog, och minns att jag tyckte att förtrycket i dem var beklämmande redan när jag var liten. För att inte tala om hur satans ont det ser ut att få sina gälar uppbända. (Även om jag är övertygad om att torsken ovan var noga med att släcka den här abborrens liv helt innan kameran åkte upp.)

2. ”Inte konstigare än ett Playboy-omslag”?

07-Max-Soneback

Av Max Sonebäck (inspiration: Bild 7)

Nu förstår du kanske vad jag menar med ”störd på riktigt” och ”rå, fjällig och dubbel objektifiering”?

Jag funderade på det här. Vad är det egentligen som är det sexiga med de här bilderna för läsaren? Hur mycket bidrar fiskliken med nekrofil sex appeal, och hur mycket handlar det bara om ytterligare en form av den heteropornografiska tjusningen i att se kvinnor som underkastar sig och ställer upp på vilken (noga uttänkt) förnedring som helst?

Sen slog det mig.

08 Tommy Preger 16 colors

Av Tommy Preger (inspiration: Bild 8)

Vad symboliserar egentligen fisken i allt det här?

09 Olga Cisternas 3d

Av Olga Cisternas (inspiration Bild 9)

Aokej. När du vinklar det var det ju inte så svårt att lista ut.

10 Emma C10 Madde besk

Av Emma C till vänster och Madde till höger (inspiration: Bild 10)

Åh. Tänk att få sin kuk tittad på med den där blicken!

11 Alexandra Hallberg

Av Alexandra Hallberg (inspiration: Bild 11)

Och åh, mys! Tänk att få sin kuk höjd till skyarna på det där sättet!

12 Maja S

Av Maja S (inspiration: Bild 12)

”Är den för tung, eller? Behöver du hjälp med att bära betraktarens kukställföreträdare?”

13 Hanna Jansson

Av Hanna Jansson (inspiration: Bild 13)

”Jag visste inte att det FANNS så här stora kukar! Puh!”

(Jag visste ärligt talat inte att det fanns så där stora fiskar.)

14 Anders Karlsson milbot

Av Anders Karlsson (inspiration: Bild 14)

”Det är jag och din kuk, på smekmånad 4-ever. <3”

15-Anna-Karner1

Av Anna Kärner (inspiration: Bild 15)

♩♪♫♬ Hänger snoppen på dig ner
Kan jag ta den och vifta med
Kan jag knyta en rosett
Kan jag slå en knut så lätt
Kan jag ta den på axeln så här
Som en käck soldat med gevär
Hänger SNOPPEN på dig ner ♬

16-Felicia-Wahlstrom

Av Felicia Wahlström (inspiration: Bild 16)

Näe FOKUS nu, brudar. Ni är inte här för varandras skull. Kuken kallnar!

17 Anneli Pettersson

Av Anneli Pettersson (inspiration: Bild 17)

”Det här är din kuk. Bluuuuuuuuu.”

18 Linda Iderudx18 Mallansson

Av Linda Iderud till vänster och Mallansson till höger (Bild 18)

”Kolla vem som har kuken nu då! Dask plask!”

19 Mattias Hegerius

Av Mattias Hegerius (inspiration: Bild 19)

”Sssschhh. Din kuk viskar nåt i mitt öra. Vad säger den…”

Djurens Rätt.”

20 Anna Lundin

Av Anna Lundin (inspiration: Bild 20)

Det där är ju inte ens en fisk. *kränkt, ståndet borta*

21 Anna Bock

Av Anna Bock (inspiration: Bild 21)

Vaf… Hund!? Jävla cockblockerdjur. Bort med den.

22 Matilda Flodin

Av Matilda Flodin (inspiration: Bild 22)

Eeh. Just den där kan jag inte identifiera mig med.

23 Mia Coldheart

Av Mia Coldheart (inspiration: Bild 23)

Alltså…

Jag mår så illa. Förlåt, förlåt, förlåt, fiskarna i himlen, för att jag objektifierade er ytterligare genom att likna er vid könsorgan. Men… hur kan man bearbeta en sån här bisarr, helt bindgalen djur- och kvinnofientlighet annat än med humor?

Det finns verkligen ingenting att säga till Fisk & Fris försvar.

Eller jo. Kanske att de, under sina fem år av fisksnuffporr, faktiskt har haft med fyra män.

Print

Av Amanda Jenderbäck (inspiration: Bild 24)

Den här jäveln. (Som faktiskt är fotad av en kvinna också.)

25 Sabah Ingvarsson

Av Sabah Ingvarsson (inspiration: Bild 25)

Denne. (Som faktiskt kommer i närheten av att vara objektifierad också. Mest centreringen av rumpan som gör det. Hade den inte varit mitt i bild så hade det kunnat vara en bild av hur nakenfiske faktiskt ser ut.)

26-Elisabeth-Bistrom

Av Elisabeth Biström (inspiration: Bild 26)

Den här målgruppsanpassade herrn, som har skjortan instoppad i badbyxorna?

27-Thea-Widlund

Av Thea Widlund (inspiration: Bild 27)

Den här faderligt hjälpsamma – Ha-BUÄÄÄÄÄÄRK – fiskeveteranen.

Man skulle också kunna ge dem kredd för att det faktiskt förekommer (bland över 250 bilder) en handfull icke-vita modeller också.

28 Anna Nygren

Av Anna Nygren (inspiration: Bild 28)

Samt en person som avviker från smalhetsidealet, som av en händelse också råkar vara icke-vit:

29 Sara Hilmersson

Av Sara Hilmersson (inspiration: Bild 29)

Dock måste jag säga att särskilt den här bilden är väldigt rasistisk. Vad fiskar hon med? En pinne? Alla andra tjejerna har åtminstone fått en ordentlig fiskeutrustning. (Antar att det ska föreställa något slags visuellt skämt att just hon fått en så liten fisk, också.)

Jo, kanske det värsta jag sett, som sagt. Den frossande exploateringen av djur- och kvinnokroppar. Respektlösheten och det empatistörda som är kanske allra synligast i de här bilderna:

30 Emelie Rydh

Av Emelie Rydh (inspiration: Bild 30)

Det här händer inte. Sluta.

31 Anny Berglin

Av Anny Berglin (inspiration: Bild 31)

Sluta ta bilder, djävulen.

Och så den mest fruktansvärda bilden av dem alla:

32 Heidi Kjellman

Av Heidi Kjellman (inspiration: Bild 32)

Jag förstår inte. Varför denna gränslösa ondska, Danmark?

Okej. Bakgrundsfakta: Fisk & Fri har sju redaktionsmedlemmar och 45 frilansande skribenter och fotografer i sitt stall. Av dem är en (grafikern) kvinna. Och 51 män. (Tappade räkningen ett par gånger, kan jag säga.)

Är det en förklaring till varför de här bilderna hade kunnat uppkomma? Är det här vad du får när du blandar 51 manliga hjärnor med en kvinnlig?

Nej, självklart inte. Fisk & Fri har lagrat de här bilderna i en veckouppdaterad bildbank på sin hemsida och de har haft en av dem som omslag på ett nummer av tidningen, men de har inte tagit dem kollektivt, själva. Upphovsmannen är en tysk fotograf och fiskeskribent som heter Olivier Portrat. Det här är hans tydliga vision, och här har du the man himself, fotograferad med en ekorre? ödla? han dödat:

33-Sara-Frobohm

Av Sara Fröbohm (inspiration: Bild 33)

Något säger mig dock att han inte hade fått sina alster publicerade av Danmarks största fisketidning om det hade funnits mer än 1,9% kvinnor på lönelistan.

Finns det få fiskeintresserade kvinnor i Danmark?

I så fall föreslår jag att ni på Fisk & Fri gör en insats och försöker förmedla frihetskänslan av att stå och fiska helt ensam, bara du och havet, helst ingen fisk ens, och helst inga slemmiga blickar som krälar över kroppen och in mellan skinkorna.

Satsa mer på att sälja in…

DEN HÄR KÄNSLAN:

34 Lina Heldmark

Av Lina Heldmark (inspiration: Bild 34)

INTE DEN HÄR:

35 Hanna Hellberg

Av Hanna Hellberg (inspiration: Bild 35)

Varsågod för feedbacken.

Tack för mig!

EXTRAMATERIAL

Jag fick in lite mer fiskporr än jag behövde. Vissa av er var så ivriga att ni skickade in era bilder utan att kolla att jag hade ett paxningssystem. Andra körde på ändå, fångade av ohejdbar skaparlusta. Jag tycker att det vore synd om fiskporr gick till spillo. Så här, ta ett lass till!

01 Marika Edlund

Av Marika Edlund (inspirerad av Fisk & Fris oförglömliga omslag)

Ja, det är intressant. Vissa av er har ritat levande fiskar, andra döda. Som man kan tyda av kommentarsfältet till mitt originalinlägg så rusade många självutnämnda sportfiskare till och sa ”de är inte alls döda – DE LEVER”. Som om det skulle göra saken bättre? I mitt inlägg tog jag för givet att de var döda. Jag tänkte att det bara vore för grymt annars. Att låta fiskarna kvävas medan fotografen försöker få till den rätta bilden. För att inte tala om hur jobbigt det måste ha varit för modellerna att hålla de där fiskarna på plats. (Sövda? On drugs?). Aja. När man trodde att det inte kunde uppstå nya ? kring de här bilderna.

x12-Anna-Hyden-Kedfeldt

Av Anna Hydén Kedfeldt (inspirerad av Bild 12)

Åh. Den här fisken har till och med kissat på sig. Förödmjukelsen. :'(

Jonathan Haner

Av Jonathan Haner (inspirerad av fiskporrfenomenet i allmänhet, ”So silly…”)

Den här tjejen ser i alla fall ut att undra: ”Är det skönt för dig också?”

xLisa Silver

Av Lisa Silver (inspirerad av Bild 24)

Jag tror att den här bilden är inne på samma spår. It ain’t fiskporr. It’s fiskvåldtäkt.

x31 Ellen Lindh

Av Ellen Lindh (inspirerad av djävulen)

Här har vi en fisk som slår tillbaka, men som borde ha riktat raseriet åt ett annat håll. Ellen Lindhs kommentar var så skön:

”Såg nu att någon raring redan gjort 31, men tänkte att fuck it, vill inte att det ska vara för intet som mor min nu tror att jag har skumma sexuella böjelser. Dessutom har jag själv ingen användning för akvarellmålningar föreställande fiskar av okänd art i färd med att tugga på bröstvårtor.
Så gör vad du vill med den, bästa genusfotograf. Den är din nu!
Lycka till med fiskporren och med livet! :)”

Och till sist…

Ett tankeexperiment, gjort av serietecknaren Elin Lucassi. Som jag fått första tjing på att publicera. Skickat med kommentaren: ”Kattporr, lika gött som fiskdito?”

Kattkillar_Elin Lucassi

Tack igen, alla som skickat in er underbara porr.

Tack för mig!

By |1 februari, 2013|Categories: Fiskporr, Genusanalys, Genusfail, Juridik|32 Comments

 

 

Go to Top