Hej! Jag får titt som tätt tips från folk som har hittat makalöst dåliga genusfoton. Det är endast av rädsla för väggen som jag inte genast publicerar och skriver om allt. Men, har jag tänkt, vore det inte kul om jag då och då krafsade ihop de värsta av tipsen till en liten genusblunderparad och låta bilderna och tipsaren tala lite för sig själva (i den utsträckningen jag kan hålla mig).

Sagt och gjort. Varsågoda! Tipsskörd nummer ett.

1. Ju fler mästerkockar, desto sämre soppa

Det här tipset fick jag från Oskar Eriksson igår. ”Såg just detta uppslag i tidningen Hem & Hyra (se bifogad bild), kom direkt att tänka på din artikel rörande Louise i Xpress. Det är konstigt att man inte kan porträttera en duktig kvinna på samma sätt som en duktig man. Känns helt klart som de kunde tagit den bilden med mindre ”apande”. Vet inte vad jag ville med detta mail egentligen, blev mest deppad när jag såg bilden och kom att tänka på Xpress och Louise.”

Kommentar: Ja, vad ska man säga? Verkligen deppande. Så att det gör ont att se, till och med. Hur Jennie Benjaminsson, 2:an i Sveriges mästerkock 2011 (som alltså köttbråkade med Louise Johansson om titeln), också ombeds förnedra sig själv på bild. I Hyresgästföreningens medlemstidning. (Vänta… Är det här ett bete, förresten? Why don’t you say it to my face, i så fall? Att ni inte håller med om att kvinnliga kockar/författare/bloggare borde få sin yrkesskicklighet och mänskliga vuxna värdighet synliggjord på bild. Eller ville ni inte säga någonting särskilt med det här? Kändes det bara naturligt? Hakar ni bara på trenden? Vad?)

Om man väljer att se att Jennie Benjaminsson inte bara apar sig, utan att det är ett orgasmfejs hon får av att ställa ett fat grönsaker på huvudet… I så fall grattis till en utstuderat vidrig dubbel objektifiering, Hem & Hyra. Kvinnan som sexobjekt och BORD.

Det kanske är en trend. Kolla bara in nästa tips, som också innehåller kockar. Två stycken, till och med. Även om den ena är in disguise. (Frågan är vilken.)

2. The dirty chef

För ett tag sen blev jag från flera håll tipsad om det här blogginlägget av Underbara Clara, där hon fotat av en artikel i Damernas Värld där hon, Leila Lindholm, Ebba von Sydow och kocken Stefano Catenacci är intervjuade. Och de samlade matprofilerna plåtats så här:

Kommentar: Vem ska bort!? Närå. Det finns gott om roliga och bra kommentarer i kommentarsfältet på Underbara Claras blogg. Min favorit kan vara ”GÅR nog nästan inte att komponera en bild som ligger mer fel i tiden än denna. Snacka om dålig fingertoppskänsla ” av signaturen Sara. Men jag gillar också den här utväxlingen (som möjligtvis säger en del om effekten av genusoproffsiga bilder):

Just på den här bilden tycker jag dock att det är Stefano Catenacci som är förloraren. Visst, en yrkesman med yrkesmunderingen intakt – men just i det här fallet känns det som att fotografen eller redaktörerna har gjort bedömningen att han inte är tillräckligt känd eller fräsch för att få posera i sina privata snyggkläder. Och är det inte han som ser lite pervers ut, där han står i sitt mörka hörn och vargflinar och vispar i sin bunke med sperma? (Skojar bara.)

Bildgoogla Stefano. På ingen av bilderna som dyker upp har han kockmössa på sig. På alla ser han proffsigare ut. Som en riktig kock. Inte en kladdig klassisk klyscha.

Och för att visa att jag inte bara skriver om kockar… Lite mer random tips som trillat in.

3. Flickor, spana in de aktiva pojkarna!

Tips från Josefin Hansson för sju dagar sen.

”Den här skärmdumpen från Lindex’s fb-sida var det som fick mig att börja leta efter dig (som genusfotografen) på fb – hade tänkt dela den på din logg om den funnits! Tjejerna som passivt och blygt beundrande iakttar de coola killarna…”

Kommentar: Josefina Hansson sammanfattar det väldigt bra. Och bilden har redan debatterats flitigt på Lindex Facebook-sida, även om alla inte hakat upp sig på pojkar = aktiva/flickor = passiva-upplägget. (”HEMSKA kläder till BARN!!! För de är FAKTISKT BARN o FLICKOR – inga billiga luder som ni vill vi ska klä ut dem till!”)

4. Piece of Norways pedofiloveraller

Tips från J-Lu på Twitter. Klädföretaget Piece of Norway vill sälja dig den här livsstilen:

Kommentar: Jättejättemärkliga bilder. Majoriteten av modellerna på deras annonsbilder visar inte bara upp figuren på ett klyschigt, konstlat sätt – de gör det stående på tå. Jag tror att jag har svaret på varför. Skarpa Sara Ek på Add Gender förklarade precis för mig, i egenskap av klackfantast, hur du får rundare vader och rumpa i klackskor, eftersom du spänner dessa kroppsdelar för att kunna stå på tå (och inte kan lasta av tyngden på sula, häl och knä). Fotografen och klädföretaget ville ha absolut ha runda stjärtar, men vem fan har på sig overall och klackskor?

Den mycket olyckliga och förhoppnings oönskade bieffekten av de här bilderna är en kuslig, plyschig pedofilvibb. För vem står och går egentligen på tå? Är det något du förknippar vuxna kvinnor med? Overaller överhuvudtaget… Jag vill inte såra Piece of Norways känslor, eller vara tråkigt normativ. Men förknippar vi overaller med barn eller vuxna?

Piece of Norway ligger dock i lä när det gäller att sälja kläder med peddoposer. Det finns överhuvudtaget en kulturellt pedofil ådra i modefoto, både i hur modeller ska se ut i kroppen och i det faktum att de flesta av dem är väldigt unga (poserande i kläder sålda till vuxna). Men värst i den här klassen lär ändå vara klädföretaget American Apparel, som gång på gång provocerar med såna här kampanjer:

Har du spytt, huttrat och svurit klart? Bra. Då kan du kolla in ännu fler exempel som bloggen The Better Mousetrap har sammanställt här. Och tro inte att American Apparel av misstag råkat komma åt ett bildspråk som påminner om barnpornografi. En av här kampanjerna kallade de Barely There. En anspelning på uttrycket ”barely legal”, som enligt Urban Dictionary betyder: ”The age at which a girl is just old enough to have sex without getting the older man in trouble with the law.” Vad blir det på svenska? Knappt byxmyndig?

Okej. Innan vi går vidare. Ska vi kolla hur Piece of Norway porträtterar overallmän?

5. Fångad med lökarna i nävarna

Mina två sista tips för den här gången handlar båda om fotografers eventuella oskuldsfullhet. Om sexistiska foton är uppsåtligt sexistiska, bildkulturellt hjärntvättat omedvetet sexistiska eller om de bara är ännu en freak accident, går ju aldrig att veta. Ibland räcker det kanske med att konstatera att bilderna i sig blev sexistiska och sen utgå ifrån sig själv om man tror att det var avsikten. (Eller fråga fotografen.)

Det här tipset fick jag från Johan Lange, om hur Yahoos nya vd Marissa Mayer porträtterades till en artikel i SvD Näringsliv.

Kommentar: ”Rätt ruttet tycker jag….”, var Johan Langes kommentar. Och jag var inte säker först. Men nu håller jag med. Jag tror inte att det är en slump att Marissa Mayers bröst är placerade i det gyllene snittet (se figur 2), och att fotografen, av en säkerligen lång serie bilder som hen tyckte kändes tråkiga, valde en där det ser ut som att vd:n tar på sig själv. Bildgoogla Marissa Mayers. Hon ser mycket, mycket bättre ut än vad hon gör på den här bilden. Hon har inte ens ögonen helöppna på den här bilden. Ett argument för en sån här bild hade kunnat vara att hon ser levande ut med sitt livliga illustrerande kroppsspråk. Men hennes halvslutna ögon, som får henne att se sömnig, drogad eller primitiv(t parningssugen) ut talar emot det.

Ett sätt att skjuta ner en ung, superframgångsrik kvinna på jorden. Om så bara i en spridd, såld bild som hamnar på näringslivssidor.

6. Fångad med rumpan i vädret

Samma kategori. Kanske lite subtilare. Jag fick det här tipset från Fredrik Persson i samband med stormen kring volleybollrumpor. ”Läst din blogg lite, skulle vara intressant att se dina reaktioner på bilden på Angelica Bengtsson från London-OS, om du har några.”

Reaktion: Ja du. Helt perfekt ljus på Angelica Bengtssons skinkor, som är placerade… var då? Exakt. I gyllene snittet, återigen. Och den här bilden (just den här millisekunden) satt fotografen och valde ut bland många andra blicksnabbt serieknäppta bilder. Slump eller inte? Ruttet eller oskyldigt? Ibland är jag för trött för att ens undra.

Men tack alla som skickar tips! Jag ska försöka vara snabbare på bollen.

Tack för mig!

I dagens Aftonbladet. Det grövsta uppifrånperspektivet jag sett.

Artikeln handlar en mor och hennes tre barn som flyttat in på en skola omgjord till flyktingförläggning i Syrien. Och fotografen har förstört artikeln genom att… klättra upp på en stege för att ta bilden? Hänga sig i en takkrona? Ställa sig på Peter Kadhammars rygg? På något sätt har fotografen lyckats ta bilden nästan RAKT uppifrån familjen, med den förmodade avsikten att riktigt, riktigt tydligt iscensätta hur små och utsatta de är.

Fotografen ville egentligen dränka dem i vatten, sätta på dem kattöron, hänga dem från en kvist och rikta ett armborst mot dem också, men Peter Kadhammar sa: ”öh, hörru”.

Diskussionsfrågorna är många. Tror fotografen att vår empati är så svårväckt att REALISM är ett på tok för slött verktyg? Är det bästa sättet att visa att någon förtjänar samma goda, säkra ställning som du att skildra dem i förstärkt underläge? Som rådjursögda kryp, rent av. Hade det kanske kunnat göras med värdighet? Hade deras perspektiv rentav gått att skildra? Blir det på något som helst sätt enklare att tänka sig in i deras situation och se dem som riktiga människor som hade kunnat vara du eller jag med hjälp av takkroneperspektivet?

Och så kanske den viktigaste frågan: Vem tar man sig makten att skildra på det här sättet? Om du bläddrar igenom ett par nyhetssajter – var hittar du vita västerländska människor fotograferade ur den här mycket märkliga kameravinkeln? (Obs: det ska vara en allvarligt menad nyhetsbild.) Kan du hitta en liknande bild på en utsatt icke-västerländsk familj som innehåller en lika ömklig, gullig, hjälplös man? Länka gärna till ditt fynd i kommentarsfältet, i så fall. Men räkna inte med att det kommer att bevisa något annat än att etnicitet är överordnat kön på diagrammet över vilka som tillåts vara stereotypt ”förtryckta” på bild.

Ett sista tankeexperiment: föreställ dig att den här bilden är tagen av en muslimsk kvinna. Kan du ens frammana den bilden i huvudet, av en muslimsk kvinna som står på tå och riktar ned en systemkamera mot en annan muslimsk kvinna och hennes barn?

Tack Add Gender-Jenny för tipset. För ett inlägg om liknande dumheter: Kvinnor som hukar, bugar eller ber om nåd på bild.

Tack för mig!

Den senaste tiden har jag fått in en massa olika tips om allköns genustragikomik. Tyvärr har jag inte en stab av genusfotografer, så jag hinner inte kommentera allt. Men här är mina två cent på tre saker som jag blivit tipsad om idag.

Vi kan börja med korven. Ömt avsugen på en reklampelare för Tårtans gatukök av en person med röda naglar och läppar (kanske en kvinna, vem vet?). Jag tycker att det är roligt att det här hände i Simrishamns kommun, den enda kommunen i Sverige där Feministiskt initiativ sitter med i kommunfullmäktige (via Gudrun Schyman). Jag tycker att gatukökets ägares dementi, att bilden är ”rolig”, är talande. Jag tycker att det är intressant att jämföra hur Aftonbladet och Ystads Allehanda beskriver händelsen. Aftonbladet skriver hur korven ”hamnat i den kommunpolitiska skottgluggen” och intervjuar Gudrun Schyman, som säger att hon är glad att medborgarna har reagerat. Vilket de har. Och inte bara i Simrishamn, utan i hela Sverige. Ystads Allehanda fokuserar mer på hur kommunens genuspedagog Britten Dehlin har reagerat. Bildtexten uttrycker det bäst: ”Korvreklamen vid Tobisviksbadet upprör kommunens genuspedagog Britten Dehlin”. Och kommentarsfälten är därefter (genustok! knalltok! hörru genuspedagogen! skaffa ett riktigt jobb!). En hedersutmärkelse för den här kommentaren:

Hahaha. Thomas59. Genus har vi också allihopa!

Uppdatering: Författaren Sofia Albertsson tyckte att kioskägaren Jörgen Andersson var lite enögd, så hon designade tre alternativa korvaffischer åt honom. Jag fick lov att återge en här. (Hade svårt att välja!)

Och så ett lästips: Det är verkligen inte första gången mat får agera kuk eller kvinnor får agera sexpartners till mat i reklam. På bloggen Konstpretton kan ska du läsa den otroligt matnyttiga texten När mat är sex – Om att mat aldrig får vara just mat.

Nästa tips kommer från Nicklas Dennermalm, om ett nytt gym som öppnar snart. Det heter Rosa skrot och är ett gym anpassat för kvinnor. Reklamaffischen deras ser ut så här:

”Nu med cupcakes!” är Nicklas kommentar. Han poängterar även att S.A.T.S. hade (har?) rosa omklädningsrum förut. För kvinnorna.

Dels tycker jag, så klart, att det är trist att vältra sig som svin i könsklyschornas symbolrekvisita. Liksom EU-kommissionen i sin kampanjfilm ”Science: It’s a Girl Thing!”, där man manar kvinnor att söka fler naturvetenskapliga forskarutbildningar genom att på 53 sekunder låta minst tre kvinnor i stilettklackar rada upp VARJE fnittrigt feminin pose som finns till korsklipp av rockigt exploderande smink och en spejande man. Eller liksom företaget Hornbach med sin broschyr som ”tillägnas alla kvinnor som inte automatiskt tänker på manikyr när de hör ordet ’fil’. Som inte målar naglarna – utan väggarna. Och som inte använder silikon för att utöka sitt eget omfång, utan för att renovera badrummet.” Omskrivet av min kollega Add Gender-Jenny här. Matig text om EU-kommissionens film av Add Gender-Pernilla här.

Dels tycker jag att Rosa skrot har en poäng. ”Gym uppfanns av män och är anpassade därefter”.  De är kritiska till att gym ofta har träningsmaskiner anpassade för folk på över 175 cm och en atmosfär av sextrakasserier. Det låter jättevettigt. Risken finns dock, tror jag, att Rosa skrot kommer att översvämmas av män också. För vem är egentligen förälskad i den snuskigt maskulina, orchstånkande sidan av gym eller i platstagande män. Inte ens platstagande män! Och vem gillar inte cupcakes?

Det sista tipset för idag handlar om en salong med bas i New York och Miami, Uni K Waxing, som ger flickor på 15 år och yngre 50 % rabatt på vaxningar (ben, bryn, bikini). Ni kan läsa om det i New York Daily News här och se bilden i salongens annons här:

Den cirka tioåriga tjejen höjdhoppar över ett band, in i vuxenlivet där hon kan fira sin frihet och självständighet – och slippa bli skrattad åt på skolgården.

Tack för tips!