Om du reagerar på en stereotypiserande och osann, genusopassande och provocerande bildsättning. Som till exempel den här:

Så kan du formulera vad du tycker är fel i ett mail och skicka det till rätt mottagare (Sveriges Radio i det här fallet), så här:

”ang bildval på Studio Etts sida

Gårdagens debatt mellan Hanne Kjöller och Anna Steele fick mycket uppmärksamhet på twitter. En vaken människa undrade också över bildvalet som ledsagar texten om inslaget här på websidan.

Hur gestaltar man begreppen ’prostitution’ och ’utomlands’? Bilden ni har plockat ut är fullkomligt barock. Jag undrar verkligen om det finns en indexrubrik hos Scanpix som heter just prostitution, eller vilka sökbegrepp ni har använt? ’kvinna’+ ’gata’+ ’höga klackar’+ ’bil’?? Har journalisten som gör websidan ingen utbildning alls i kontextanalys, eller är det en praktikant som har fått sköta bildsättningen?
Att spela på den här klichén av vad prostitution ”är”, med en bild som osar reklamestetik, är illa ur så många aspekter. Den har föga att göra med debattinnehållet, som var känt från deltagarnas tidningsartiklar. Den förskönar den för ”säljaren” osäkraste och mest utsatta formen av prostitution. Den stigmatiserar kvinnor i festkläder som väntar på bilen som ska skjutsa dem. Den bortser från att ”säljaren” oftast är en man.

Det är inte som att ni MÅSTE bildsätta för att fylla ett grid, eller har en stram pressläggningstid. Varför välja ett undermåligt material framför ingen bild alls?

Jag föreslår att ni tar bort bilden. Typ nu.

Vänliga hälsningar,
Sofi ********,
dramaturg och f.d. grafisk formgivare”

Och så kanske du får ett svar redan samma dag, som kanske ser ut så här:

”Hej!

Tack för din synpunkt om vår bildsättning.

Det är en inte en helt enkelt fråga av flera skäl. För det första har vi – även om du inte trodde det – ett uppdrag att bildsätta alla våra artiklar, och vi har också en deadline då den som jobbar med webben måste övergå till att bistå med sändningen. De som bildsätter våra webbartiklar har inte heller utbildning i kontextanalys.

Som det etermedium vi är så fokuserar vi  på det talade innehållet, och bilderna som läggs ut kanske inte alltid kan väljas med den omsorg som du eftersträvar.

Med det sagt så är ju diskussionen som sådan intressant. Vad säger vi med den bild vi lägger ut? Hur hade vi kunnat bildsätta istället och samtidigt snabbt få läsaren att förstå vad det handlar om?  Där tar jag gärna emot råd från dig, om hur vi kan tänka nästa gång vi ska illustrera prostitution.

Givetvis vill vi inte stigmastisera eller förmedla något som känns förkastligt, men samtidigt vill vi gärna på ett snabbt och enkelt sätt förmedla till publiken att det handlar om prostitution. (Och ja det finns flera bilder i scanpix som ser ut sådär om man söker på prostitution).

Vissa ämnen är ju väldigt politiskt känsliga och där blir bildsättningen (liksom ordens formuleringar) väldigt viktiga, de kan också lätt ifrågasättas av endera sidan. Tyvärr kan vi inte lägga den tiden på vår bildsättning.

Jag kommer inte att ta bort den aktuella bilden, även om jag delvis ser din poäng. De prostituerade jag har mött utomlands går dock på gatan, har höga klackar och korta kjolar och plockas upp av män i bil.

Med vänlig Hälsning

Linda ******
Planeringsredaktör
Studio Ett”

Sen kanske Genusfotografen skriver ett blogginlägg om det här, och letar en större version av bilden, och upptäcker att Sveriges Radio har använt samma bild förut:

Och när du får se det, kanske du reagerar så här:

Men sen kämpar du vidare och ger aldrig upp.

Tack för dig.

Uppdatering. Det här hade ”Karl Kajal” att tillägga om bilden som Sveriges Radio använt:

Jag har tillgång till Scanpix arkiv, och sökte runt lite för att hitta den där bilden. Den är tagen samtidigt som tre andra bilder av en fransk fotograf i paris och kommer via AFP. Med utländska bilder är det ofta si och så med nyckelorden som bilden är taggad med och det intressanta är att just den här bilden utav de fyra är den som har nyckelord. Dvs, någon, någonstans såg denna bild (kanske fotografen, kanske en bildredaktör), bemödade sig med att göra just den sökbar samtidigt som de andra tre inte alls är lika stilistiska och inte har några nyckelord.

Sådant får mig att spinna in på tankar om hur normer reproduceras i mekanismer som är ofta nästan helt osynliga. Ingen har förstås uttryckligen bestämt att detta är en bra bild att illustrera prostitution. Men just den här bilden fångade någons uppmärksamhet och kuggade in i dennes (norm-) föreställningar om hur prostitution ser ut. Den personen gjorde bilden sökbar för ändamålet och någon på Sveriges Radio kunde därför hitta den. Vidare sattes den bredvid nyhetstexten och vips reproducerades normer till läsarna.

PROSTITUTE, PROSTITUTION, NIGHT, BOIS DE BOULOGNE, ILLUSTRATION, CAR, BLURRED FACE, PROFILE, DRIVER.