Om andrafiering

Omslag till mangaböcker om Anne Frank illustrerade av Naoko Takase, Yoko Miyawaki, Yuko Mori och Niki Kajiwara.

För att förklara andrafiering är det hjälpsamt att titta på vilka som INTE andrafieras.

För många är Anne Frank det enda mänskliga ansiktet för de 6 miljoner judar som mördades under Förintelsen. Hennes dagbok har inspirerat framtida presidenter som satt 27 år i fängelse för motstånd mot sitt lands apartheidregim*, och orsakade Anne Frank-feber i landet som var Nazitysklands enda allierade i Asien.

2022 blev Irans kvinnor en ny symbol för mod. Årets hjältar enligt Time magazine, och förevigade av gerillakonstnärer världen över.

@streets_of_vhs hyllning till Irans kvinnor på Paris gator

Men varför verkar det bara vara iranier som är intresserade av att måla heroiska porträtt av Irans män?

@sarahshoghi’s porträtt av Mohsen Shekari, Majidreza Rahnavard, Mohammad Mehdi Karami och Seyyed Mohammad Hosseini. 🤍

@_maya_art_studio, @shaadikalantari och @fateme.a_art’s konstnärliga tolkningar av när Seyyed Mohammad Hosseini fick sin dödsdom (originalfoto av Amir Abbas Ghasemi/Mizan News Agency). Via @paran.nb och @iranianpopart. Till sin bild där ett grönhårigt väsen omfamnar Seyyed Mohammad, som blev föräldralös som ung, skriver @fateme.a_art: ”Jag önskar att du var här för att se att du har en familj lika stor som Iran.” 💚🕊

Konsthistorikern Griselda Pollock menar Anne Franks kön och ålder har en ”avsärskiljande” (de-particularizing) effekt. Läsare tänker inte på henne i första hand som en jude, utan som en 13-årig flicka. Därför går hon inte att förskjuta från ett universellt Vi till ett mindre sörjbart Dom.*

Den här principen gör det kanske enklare att förstå hur EU kan tveka inför att terroriststämpla den Islamiska republikens revolutionsgarde – trots att de hänger demonstranter från lyftkranar.

För att offren är män. Och därför ser vi dem främst utifrån deras etnicitet; deras olikhet.

Iranier försöker desperat humanisera dem. Berätta om deras goda gärningar; dela klipp där de dansar, fulla av liv; eller där deras föräldrar går sönder när de får veta att deras barn dödats under natten.

Men omvärlden beklagar bara Deras förlust.

Som om Vi har råd att förlora en enda människa som tror på frihet och jämlikhet när 70% av jordens befolkning lever i diktaturer.*

Antidemokratiska krafter använder andrafiering för att söndra och härska är återigen på frammarsch. De försöker lura oss att det är ”västerländsk imperialism” att bry sig om andra människor.

På FN:s huvudkontor i New York hänger en dikt som motsäger det.

Human beings are members of a whole,
In creation, of one essence and soul.

If one member is inflicted with pain,
Other members, uneasy will remain.

If you have no sympathy for human pain,
The name of human you cannot retain

”

Den iranska poeten Saadi Shirazi skrev den dikten på 1200-talet, men budskapet kommer aldrig sluta vara aktuellt.

Låt dig inte avhumaniseras. För då vinner de som är beroende av vår apati.

Saadi Shirazi, avbildad av den indiska konstnären Govardhan, till en 1600-talsutgåva av Saadis bok Gulistan (Rosenträdgården).

Källor

* Intervju med Nelson Mandela om vad det betydde för honom att läsa Anne Franks dagbok i fängelset på Robben Island.
** Stilled life: traumatic knowing, political violence, and the dying of Anne Frank av Griselda Pollock. Det teoretiska begreppet ”sörjbarhet” myntades av filosofen Judith Butler.
*** Diktaturer på global frammarsch, Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet

#iranrevolution ❤️‍🔥

Tillbaka till alla Iran-analyser