Triggervarning: Inlägget innehåller nya beskrivningar av sexuellt utnyttjande och sexuella trakasserier. De kommer i slutet av inlägget, avskilda från resten av texten med tre vertikala stjärnor (*).
Detta har hänt:
Dov Charney, American Apparels vd och grundare, har uttalat sig om ”Fridas” historia och om den senaste tidens anklagelser (till stor del härstammande härifrån) om sexism.
I P1-morgon kan ni höra hans försvarstal direkt efter en ny intervju med Frida (som fått sina svar inlästa av någon annan), med kommentarer av Annika Berner, lektor på Beckmans designhögskola. Och i Gomorron Sverige kan ni se honom prata till en stillbild av sig själv, följt av en intervju med mig och reklamforskaren Nina Åkestam.
Jag och Åkestam fick tyvärr inte ställa frågor direkt till Charney, och han fick inte heller chansen att bemöta våra kommentarer. Men det här hade han i alla fall att säga om att en av hans närmaste medarbetare utnyttjade Frida sexuellt i samband med två plåtningar på ett hotellrum i Stockholm 2007:
1. Frida var byxmyndig enligt svensk lag 2007.
Vd:n påpekade på allvar det. (3:45 in i intervjun med P1.)
2. Bilderna publicerades aldrig, varken på nätet eller i någon tidning. En bild kan ha hängt i en av butikerna.
Ja. Frida bekräftar att en bild från den första, nattliga klädfotograferingen på Hotell Rival hängde i Götgatan-butiken under själva premiärfesten.
3. Frida valde att ta jobb på American Apparel och jobbade tusentals timmar för dem, trots det som hände 2007, så förmodligen försöker Frida bara dra nytta av tillfället.
Dov Charney har använt samma argument (5:35) om ex-anställda som anmält honom för sexuella övergrepp eller sexuella trakasserier: att det egentligen handlar om uppmärksamhets- och pengakåthet från deras sida. Han glömmer dock att förklara hur Fridas sensationslystnad rimmar med att hon är anonym.
Om påståendet att hans företags reklambilder skulle vara sexistiska säger Charney:
4. 80 procent av American Apparels försäljning sker till kvinnor. Därför har de fler kvinnor än män i sina bilder. ”Har vi aldrig haft män i våra underkläder? Jo, det har vi.”
IG, Årets sexist 2013.
5. ”Vi har många kvinnor i maktpositioner i vårt företag. Majoriteten av våra annonskampanjer är kontrollerade av kvinnor. Många av våra fotografer och merparten av människorna som organiserar vår reklam är kvinnor.”
För det första: American Apparels bolagsstyrelse och chefsgrupp består av 100% män.
American Apparels styrelse. Antal kvinnor: 0.
American Apparels högsta chefer. Antal kvinnor: 0.
För det andra: Jävligt passande argument av Charney, med tanke på att fotografen från American Apparel som tog initiativet till att utnyttja Frida sexuellt var en kvinna.
Tror Dov att vi är så naiva (och essentialistiska) att vi inte kan tänka oss att någon kvinna någonsin skulle vilja utnyttja en likkönad?
6. ”Att våra reklamkampanjer skulle ha något att göra med sexuella övergrepp är absurt. Snarare omfamnar vi unga vuxnas kultur idag. Jag tycker att våra annonser är en reflektion av vad du ser på Tumblr, vad du ser på Instagram, vad du ser i sociala medier.”
Det här argumentet tycker jag kastar mest nytt ljus på hur monstret American Apparel egentligen lyckas existera.
Vad American Apparel gör med sin Tumblr är att imitera unga tjejers bloggar för att framstå som coola, hippa och nere med kidsen; att sudda ut gränsen mellan annonser och unga tjejers egna bilder på ett sätt som för målgruppen (tjejer på 15 år och uppåt) gör att American Apparel mer framstår som en vän än ett parasiterande, sexistprisvinnande företag drivet av 30–40-åringar som utnyttjar 16-åriga tjejer på hotellrum.
1. En realistisk bild föreställande en tjej som visar sin baddräkt och kropp i Photobooth (ett digitalt fotobåsprogram som följer med alla Apple-datorer).
2. En realistisk bild föreställande en busig tjej som tagit sköna selfies i ett analogt fotobås.
3. En annonsbild från American Apparel föreställande en tjej som leker tittut.
4. En annonsbild som – tror jag– ska föreställa en gammal, blek retropinupbild som din busiga polare American Apparel fyllt i bröstvårtorna och konturerna på med blyertspenna.
1. Typisk ’vaknade upp i pojkvännens kalsonger’-bild som är lite av American Apparels signum.
2. Cool bild av topless kvinna med sina nakna barn som rekvisita. (Jane Birkin med döttrarna Charlotte Gainsbourg och Kate Barry.)
3. En bild som – tror jag – ska gestalta porrscenariot ’lärare tafsar på skolflicka som först är ovillig men sen villig’, och som normaliserar sexuella övergrepp mot unga tjejer.
4. Söt kattunge som boxar mot kameran.
5. En American Apparel-produkt.
En lektion i hur man löser upp gränsen mellan mode och porr.
Så här definierar Polisen grooming:
”Grooming innebär att någon tar kontakt med andra för att längre fram begå övergrepp. I de flesta fall handlar det om män som söker kontakt med unga flickor.
Vid grooming sker oftast den första kontakten på ett chatforum eller en sida för kontaktannonser. Groomaren kan svara på inlägg och annonser från andra eller själv skiva meddelanden och annonser till andra. Han eller hon tar kontakt för att successivt odla en relation som ska leda till en träff i sexuellt syfte.
Groomare lämnar ofta felaktig information om sig själva för att dra till sig kontakter. En groomare kan till exempel utge sig för att vara en ung flicka med hästar som sin stora hobby. När första kontakten etablerats försöker groomaren att göra sig själv intressant genom att lägga ut lockbeten, till exempel att han eller hon har tillgång till att rida hästar gratis.
Groomare försöker ofta bygga upp ett förtroende och göra offret beroende på något sätt. Så småningom bjuder groomaren in till en träff. Vid mötet försöker han eller hon fullfölja sitt planerade övergrepp.”
Och så här skriver Wikipedia om groomare:
”De kan visa pornografi – videor eller bilder – för barnet, med hopp om att göra det lättare för barnet att acceptera sådana handlingar, på så sätt normalisera beteendet.”
Jag säger inte att American Apparel är en enda stor pedofilliga (även om det kan kännas så ibland). Men jag säger att deras sätt att nå ut till sin målgrupp liknar grooming: Hur de taktiskt, träffsäkert och insatt härmar unga tjejers bildspråk, anammar deras hobbies, humor och habegär (garanterat med hjälp av kvinnor) för att vinna deras förtroende och sälja in idén om att det är coolt att leva i ett patriarkalt system där kvinnors kroppar konstant objektifieras och sexualiseras för att kunna exploateras; en process som underlättas om kvinnor – med videor eller bilder – nötts ner till att acceptera sin situation som objekt.
Jag förstår om det kan kännas svårsmält, men vad American Apparel intalar sin målgrupp är att ett coolt ställe att vara på är på rygg, drogad och skrevande i Dov Charneys… spjälsäng?
Produktbild från American Apparels tumblr. Notera foten.
Sen kan man tillägga:
Om Dov Charney verkligen har koll på ”unga vuxnas kultur idag”, så borde han känna till att den vanligaste typen av kränkningar som unga tjejer blir utsatta för på nätet är spridning eller hot om spridning av sexuella foton och filmer i syfte att trakassera dem.
I en debattartikel i SvD beskriver SKR (Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund) hur flickor som hör av sig till tjejjourer för att en kille smygfilmat dem när de haft sex, eller lagt ut intima bilder av dem på porrsidor, ofta känner skuld- och skamkänslor och söker bekräftelse på att det verkligen är en kränkning de utsatts för. Eftersom resten av samhället inte reagerar. Eftersom de – liksom Dov Charney – tror att det ingår i ”unga vuxnas kultur”.
Artikel i Dagens Juridik, 21 oktober 2013.
Groomingföretaget. Så ser jag mer och mer på American Apparel. Och då har jag inte ens (åter)kommit till den del av deras företagskultur som mest liknar reell, handfast grooming. Nämligen hur de bländar 16-åriga tjejer med sin status och hipphet, lockar upp dem på hotellrum (med löften om modell- eller butiksjobb), utnyttjar dem, smygfilmar dem, och hänger upp dem i sina butiker.
Frida till P1-morgon:
”Jag tror inte folk kan föreställa sig hur många barriärer man måste gå igenom för att sen säga nej. Jag kände att det förväntades av mig att ha sex med dem. Att det är så här det går till när man tar bilder för det här företaget.”
Och Frida är långt ifrån ensam. Efter publiceringen av mitt inlägg ”Do you like kissing?” har flera har hört av sig för att berätta liknande historier om American Apparel.
*
*
*
En kommentar till HanaPees blogginlägg Kanske är det dags att ta bojkotten till ny nivå på Nöjesguiden.se:
En kommentar till min intervju med Frida:
Jag hörde av mig till c, som hade lämnat sin riktiga mailadress. På Facebook gav hon mig den långa versionen:
Nu känner jag att jag har skrivit tillräckligt om American Apparel för ett tag. Vid det här laget hoppas jag att ni vet vad ni ska göra.
Bojkotta American Apparel åt helvete. Säg åt alla ni känner att göra likadant.
Om du tror att du orkar läsa ännu mer om det här företaget, trots spyan som står dig upp i halsen, rekommenderar jag följande texter:
Övergrepp är inte coolt, sexigt eller radikalt, av Maria Sveland, ETC, 5 maj 2014.
American Apparel – den stulna revolten, av Malin Michea, Temper Magazine, 27 april 2014.
Kvinnan som vara hos American Apparel, av Liza Andersson, Like a bad girl should, 7 april 2014.
Ett rättssamhälle som sviker unga tjejer, av Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR, SvD Brännpunkt, 23 oktober 2013.
American Apparel – en skriftlig ordspya, av Emelie Frida Eriksson, En blommig tekopp, 19 mars 2013.
Tack för mig!
Riktigt vidrigt företag. Som du skriver, bojkotta dem åt helvete.
Apropos de trehundra kronorna för en avsugning: Att erbjuda någon pengar för sexuella tjänster är brottsligt och att klassificera som försök till köp av sexuell tjänst enligt brottsbalken.
Du ska ha stor cred för vad du gör! Starkt jobbat!
Jag blir så jävla äcklad av allt jag läser här om Am App. Vidrigt!
”Värdig” vinnare av Årets sexist.
Vad håller du på med?
Am App är ju det enda företaget som har en seriöst kaxig reklam som är värd att bry sig om! Det är inte reklam som gullar med prettotrender eller ska vara såååå seriös utan som på ett punkigt och ärligt sätt visar vad mode handlar om: att vara så attraktiv som möjligt och må bra med det. Att du har problem med sexualitet är ingenting du ska lasta detta framgångsrika entreprenörsföretag för. Lägg ner hela skiten och inse att människor är sexuella varelser och det är inget, ABSOLUT INGET fel i att gestalta detta i kommersiell reklam.
Varför ska reklam hyckla och låtsas som om sex inte finns? Varför ska allt som trycks i bild, stillbild eller rörlig sådan, hyckla med människans medfödda sexualitet, för att en del individer har problem med att se det visualiseras?
Nej, som jag sa, lägg ner dina moralpredikningar och inse att det du lägger energi på är en trend som så många människor en dag kommer förneka att de engagerade sig i. Hatet mot sexualiteten.
Men så jävla vidrigt!!!! Måste erkänna att jag inte ens kände till detta företag och det var uppenbarligen ingen förlust av kunskap. Blir så upprörd så det är ofattbart! Sitter med gråten i halsen och undrar hur i helvete det kan få vara tillåtet??? Det är ju barnpornografi. Inget annat. Vedervärdigt.
TACK, Tomas Gunnarsson!
Du har min respekt!!!
Kram Bibi <3
Till Jens som skrev 21 maj.
Det handlar inte om själva nakenheten eller lusten i reklamerna utan var den kommer ifrån, ett utnyttjande av tjänster och potentiella sexköp för att spegla den ”punkiga” och ”ärliga” stilen, som du beskriver den, i dessa reklamer som jag personligen inte har något emot och jag tror inte att någon tycker att reklmerna i är ytligt fula utan snarare när man läser om var reklamerna från grunden kommer från så blir detta bara äckligt och motbjudande att titta på. Jämför det med att äta ekologiskt då spelar det stor roll var produkter kommer ifrån eller till exepmel om djuren som producerar produkterna har fått genmanipulerat foder. Tar man detta till företagsnivå och den komersiella indutrin så kan du jämföra det med hur varifrån mc donalds köttprodukter kommer från för miljö. Vill man stödja detta så visst sälj dig för att få jobb eller bara läs denna artikel med stor förståelse för tjejerna som berättar sina historier kring hur de blivit behandlade lika värdelöst som en övergödd höna i en för trång bur.
Tack för att du kämpar !! Och orkar fortsätta höja din röst. Fantastiska du! Kram
[…] hobbyfotograferande och sextrakasserande vd och grundare Dov Charney (som jag skrivit om här och här). Som skäl anger styrelsen ”misstankar om tjänstefel”, utan att gå in närmare på […]