Fördomsfabriken
Sju saker jag lärt mig av ai:
1️⃣ Tre av fyra professorer är män. Resten är ugglor.
3️⃣ Sjuksköterskor är smala, vita kvinnor som inte sällan själva blöder eller gråter. Har du otur får du träffa en som har näsan och munnen UTANPÅ munskyddet. (Tack, jag stannar hemma och googlar symptomen nästa gång 😱)
4️⃣ Alla som har en funktionsnedsättning (uppskattningsvis 15% av jordens befolkning, enligt WHO) använder rullstol.
6️⃣ Sveriges befolkning är en mångfald av tomtar, vättar, blonda kvinnor och… häxdoktorer?
7️⃣ Samer har horn.*
Det här var de första resultaten jag fick när jag bad Midjourney – internets mest hyllade bildskapande ai – att måla en professor, en chef, en sjuksköterska, en person med funktionsnedsättning, en familj, en svensk, samt en samisk person.
Och vad vill jag säga med det här? Kasta ut ai-barnet med badvattnet?
Nej. Men… Vi kan inte förvänta oss att ai ska kunna avbilda verkligheten om vi inte själva lyckas med det. Och där har vi långt kvar. Så länge inte samhällets mångfald syns i nyhetsmedia, reklam, offentlig kommunikation eller kommersiella bildbanker, kommer ai-verktygen inte kunna ge oss annat än ugglor, vättar och ohygieniskt vanskapta sjuksköterskor.
Eller så går det som för Googles ai Gemini. Den fick sättas på paus tre veckor efter releasen, för att den föreställde sig att nazisoldater från 1943 kunde ha en bred representation av kön och hudfärger.
Bild: Google Gemini/The Verge
En ljusglimt. När jag bad Midjourney att illustrera begreppet ”föräldraledig” fanns pappor med i alla fyra bilder. (Tre av fyra när jag försökte igen.)
Någon som har en intressant teori om varför just föräldralediga pappor inte bara representeras, utan överrepresenteras i ai-bilder?
*NRK var först med upptäckten att flera stora bildgenereringsverktyg – Midjourney, Dall-e och Leonardo.ai – tror att samer har horn.
Bild: Leonardo.ai / @nrknyheter
Bilden av oss
Varför skildras ofta landsbygden med en bild på en öde lada? Eller med överdrivet romantiska, men lika avfolkade, naturbilder?
Var är människorna? Vardagen? Alla möten? Innovationen? Utvecklingen? Mångfalden?
Eller pågår allt det i den där ladan? 🧐
”När vi ser bilder med människor kan vi knyta an och känna empati. Både för människorna och platserna. När vi ser bilder utan människor bekräftar det föreställningen att det inte finns människor på landsbygden i Sverige. Då blir det lättare att distansera sig och tänka att de platserna inte är så viktiga. Det spelar ingen stor roll om de får sämre förutsättningar, exploateras, saknar fungerande infrastruktur eller om äldre inte har fungerande larm.”
Det här är ett av många perspektiv som lyfts i Bilden av oss, en handbok om att utmana den urbana normen. Den är utgiven av @heimbygda, en organisation som samlar ca 70 hembygdsföreningar i Jämtland och Härjedalen.
Boken är helt gratis! Du kan ladda ner den på bildenavoss.se.
Du kan också söka på ”Bilden av oss” på Youtube för att se en utmärkt presentation av projektet (som citatet ovan är ifrån), med projektledaren Susanne Kvarnlöf och utvecklingskoordinatorn Kristina Ernhed.
Jag har bidragit till boken med en bildanalys. Av en regional broschyr vars omslagsbild hade ett lite bakåtsträvande genustänk (en man som räddar en kvinna som dinglar över ett stup). Vi upptäckte också att inga av omslagets tre bilder faktiskt var tagna i regionen, genom att kolla bilddatan.
För inte ligger väl Norrköping, Umeå eller Södermalm nästgårds till Jämtland och Härjedalen, inte?
#landsbygden #bildenavoss #urbannorm
Älskade propagandapappa
Foto: Reijo Rüster/Försäkringskassan
Det är förmodligen en av Sveriges mest älskade propagandabilder: Försäkringskassans affisch med tyngdlyftaren Lennart ”Hoa-Hoa” Dahlgren som försiktigt lyfter en bebis.
Sverige var först i världen med en könsneutral föräldraförsäkring.* Det vill säga en betald föräldraledighet som inte bara var tillgänglig för mödrar. Året den infördes, 1974, togs dock bara 0,5% av föräldraledigheten ut av män. 1978 hade siffran krupit upp till 4,5%. Därav pushen i form av den här inspobilden.
Till historien hör att det inte var Hoa-Hoas egen bebis. Och han tog själv aldrig ut någon föräldraledighet. (Däremot gjorde bebisen det, när den själv blev pappa.*)
Om du är svensk har du säkert sett den här bilden en massa gånger förut. Men visste du att det också finns en filmversion av kampanjen? Det visste inte jag heller, förrän @ingridamalia tipsade mig!
Den har inte åldrats lika bra som affischen.
Källa: Filmarkivet
Filmen inleds med att Hoa-Hoa kommer svassande i en gigantisk, kvadratisk pälsjacka. Sedan gör han någon slags roidad räd mot en förskola. Vrålande rusar han in i ett rum fullt av barn och anfaller dem. De skriker och översvämmar honom. Slår honom i huvudet med en pinne som går av. Han förvrider ansiktet i grimaser. De skrikskrattar. Till slut kastar han en unge (säkert inte heller hans) över axeln och svassar hem igen.
Så här ska man alltså tro att han hämtar på förskolan – varje dag. En trött småbarnsförälder. 😅
Det är en genuskliché att framställa pappor, eller förskollärare som är män, som busande lekfarbröder. Men det vore anakronistiskt att förvänta sig ett modernt genustänk från en kampanjfilm från 1978. Och kom ihåg: 1978 togs bara 4,5% av föräldradagarna ut av män. Så få visste ens hur en barnledig pappa såg ut.
Det är nog det som gör affischen så tidlös. Att den är så öm. Stilla. Mjuk. Att den känns som en varm, luden famn.
Källor
1. Gender Equal Parental Leave Use in Sweden: The Success of the Reserved Months av Ann-Zofie Duvander och Sofie Cedstrand i Successful Public Policy in the Nordic: Cases, Lessons, Challenges, Oxford University Press, 2022
2. Bebisen har fått en egen bebis, Anna Asker, SvD, 2005
Ny fotoutställning: Digital inkludering
Digitalisering gör livet enklare. För vissa av oss. För andra innebär det att vardagen fylls av barriärer, som de som tillhör normen i samhället inte ens tänker på.
Om detta handlar fotoutställningen Digital inkludering. Den är skapad av Senter for likestilling, och jag har tagit bilderna.
Sju personer berättar om de digitala hinder de möter, eller som de hjälper folk att övervinna, och delar sina visioner för hur barriärerna ska kunna brytas ned så att alla kan delta på lika villkor.
En av fem personer i Norge upplever barriärer som kan leda till digitalt utanförskap. Nära en miljon människor. I Sverige bedömer Internetstiftelsen att 6% av befolkningen, ca 625 000 personer, lever i digitalt utanförskap.
Utställningen visas i februari och mars på @krsbib i Kristiansand (Norge).
Kungar, politiker och revolutioner
Jag har lagt till en ny sektion på min hemsida. Under fliken Analyser kan du ny läsa mina dissektioner av så spridda ämnen som Kungen, den feministiska revolutionen i Iran och könsstereotyper i mediebevakningen av politiker under valrörelsen 2022.
Om du vill följa mina analyser av olika ämnen ur genusperspektiv i realtid, följ mig på Instagram.
Eugène Delacroixs ”Friheten som leder folket” och kvinna på vält container under revolutionen i Iran (fotograf okänd). Källa: My Stealthy Freedom